fridelinen

Vissa saker får mig att inse vilka bra vänner jag faktiskt har, hur lyckligt lottad jag är att jag har det som jag har det. När jag träffar vissa människor så önskar jag att de hade haft de vänner jag har och har haft redan från början. Då kanske deras liv hade sett helt annorlunda ut, och jag menar inte att det skulle se ut som mitt liv för det är inte perfekt alla gånger. Men livet kanske iallafall skulle se ut lite som de tänkt sig och som de faktiskt vill. Jag tror att alltför många lever ett liv som de inte vill och är någon annan än sig själva, till slut är man så van att man har det som man har det så man luras och tror att det är den personen man är. Jag tror det är få personer som har styrkan att nånstans där i mitten komma på att "det här är inte jag" och sedan faktiskt ändra sig till den dom en gång var och även vill vara.

Visst är det många saker som påverkar det liv man lever, jag kan tillexempel säga att jag har mycket att tacka min familj för. För en bra uppväxt, för att växa upp och lära mig skilja på rätt och fel, för vägledning och för kärlek. Men när man sen växer upp, börjar skolan, påverkas av grupptryck osv så har föräldrarna tyvärr inte så mycket att säga till om vem man blir. Det är där jag önskar att alla skulle haft lika tur som jag. Ända från förskolan och upp till gymnasiet har jag haft turen att ha vänner som fått mig att bli den jag är och som hjälper mig att förbli den tjejen.

Oj, har frida förvandlats till en grubblande Peyton Sawyer? scaaaaaary