2. Min första kärlek
Första kärleken är alltid småbarnskärleken, fasen vad fin den var, erkänn? så lätt.
Min småbarnskärlek var nog alltid samma, även om jag var tillsammans med andra. Men nästan under sex års tid var jag för det mesta tillsammans med marcus. Den tiden var galet kul. Jag var tillsammans med marcus men en annan tjej i klassen var också kär i honom så under hela låg och mellanstadiet hatade vi varandra för precis allting, och antagligen av just den anledningen att vi var kära i samma kille. Kom ihåg hur galen jag blev när vi skulle spela teater med klassen, när den tjejen fick spela askungen och marcus var prinsen.... och jag var en av dom elaka systrarna.... kul. Vi var iallafall bra på att skicka kärleksbrev och lämna hemliga meddelanden i bänken, det är jag glad för idag, rolig läsning kallas det.
Från trean och uppåt blev man väl lite modigare och träffades någon gång ibland, ibland. Vet att jag var med på nån hockeymatch, vi planerade halloweenfest, pingisturnering med våra föräldrar och hade "parmiddagar". Ibland var det med min bästa kompis elin och hennes kille, eller så kunde det vara med min lillebror och hans lillesyster som också var tillsammans. Tror att det var med dom vi såg hip hip hora på bio? Kommer ihåg en gång när vi var hemma hos dom och deras pappa lagade små pizzor som jag tyckte vad asgoda kommer jag ihåg.
En annan gång skulle jag ge en ros till marcus på alla hjärtans dag, och jag ville åka hem till honom och göra det. Så det gjorde jag, hans pappa öppnade och jag blev jättegenerad. Kommer ihåg hur han flinade och sa att marcus inte var hemma, så jag fick ge rosen till honom och sen sprang jag till bilen.
Jag kommer bara på mer och mer grejer när jag sitter här men nu får det räcka, det blev redan för långt. Men ja, svårt och komplicerat är ju inte något man kan kalla kärleken på den tiden. Otrohet var ju liksom när man dansade med någon annan på fredagsdiscot.
Min småbarnskärlek var nog alltid samma, även om jag var tillsammans med andra. Men nästan under sex års tid var jag för det mesta tillsammans med marcus. Den tiden var galet kul. Jag var tillsammans med marcus men en annan tjej i klassen var också kär i honom så under hela låg och mellanstadiet hatade vi varandra för precis allting, och antagligen av just den anledningen att vi var kära i samma kille. Kom ihåg hur galen jag blev när vi skulle spela teater med klassen, när den tjejen fick spela askungen och marcus var prinsen.... och jag var en av dom elaka systrarna.... kul. Vi var iallafall bra på att skicka kärleksbrev och lämna hemliga meddelanden i bänken, det är jag glad för idag, rolig läsning kallas det.
Från trean och uppåt blev man väl lite modigare och träffades någon gång ibland, ibland. Vet att jag var med på nån hockeymatch, vi planerade halloweenfest, pingisturnering med våra föräldrar och hade "parmiddagar". Ibland var det med min bästa kompis elin och hennes kille, eller så kunde det vara med min lillebror och hans lillesyster som också var tillsammans. Tror att det var med dom vi såg hip hip hora på bio? Kommer ihåg en gång när vi var hemma hos dom och deras pappa lagade små pizzor som jag tyckte vad asgoda kommer jag ihåg.
En annan gång skulle jag ge en ros till marcus på alla hjärtans dag, och jag ville åka hem till honom och göra det. Så det gjorde jag, hans pappa öppnade och jag blev jättegenerad. Kommer ihåg hur han flinade och sa att marcus inte var hemma, så jag fick ge rosen till honom och sen sprang jag till bilen.
Jag kommer bara på mer och mer grejer när jag sitter här men nu får det räcka, det blev redan för långt. Men ja, svårt och komplicerat är ju inte något man kan kalla kärleken på den tiden. Otrohet var ju liksom när man dansade med någon annan på fredagsdiscot.
Kommentarer
Trackback
