fridelinen

Självklart väntar ni fortfarande på mitt långa och mycket intressanta inlägg om min resa, och jag kan ju inte göra er besvikna - here it comes!

Som familjen redan visste (men kanske inte ni) så har vi en som jag skulle uttrtycka det, GALET flygrädd man i familjen, nämligen pappa. Så måndagsmorgonen började roligt för en del och humöret hade nått sin topp redan klockan 7 på morgonen, vad det beror på har jag ingen som helst aning om. Väl på flyget satte vi oss till rätta och beredde oss på en 5,5 timmars lång flygning. Under flygningen visades "sommaren med göran" så man kan säga att resan fick en bra start. Det bjöds på många goda skratt både under och efter filmen, de sistnämnda stog min korkade lillebror för.
Jag: Haha, rasmus.. dom gifte sig och hon hette Ann i förnamn och nu eter hon Al i efternamn.
Rasmus tänker så det knakar och kollar frågande på mig.
Jag: Ja? vad heter hon då?
Jag kan se hur hans hjärnceller går på högvarv innan han kläcker ur sig: Allan?
Det blev både tre och fyra konstiga gissningar som Alian och Ali och allt vad han nu trodde att hon hette efter giftemålet. Den här resan kunde ju inte bli annat än bra..

Efter 5 timmars flygning följande av 1 timmes bussresa kom vi fram till hotell Hesperia. Hotellet var jättefint och det dröjde inte länge förrän jag kände mig som hemma, stortrivdes hela veckan ut, att hotellet vimlade av surfare var ju inte heller fel. Dagarna bestod av sol, bad, strandpromenader, stadspromenader, surf-spaning, glassätning och mindre nämnvärda saker under de molniga dagarna. Under veckans kvällar åt vi oss mer än hälsosamt mätta, drack öl, gick på livemusicbar, spelade kort, badade i poolen efter stängning, kolladepå fotboll, drack ännu mer öl, åt ännu mer mat och gjorde mer utav det mesta. Försökte mig även på att snacka med en, enligt mamma och pappa, för gammal surfare.. Min spanska är ju sådär men att fråga vad klockan var klarade jag bra.

Väl hemma förstår jag inte riktigt vad jag längtade hem till, skolan är inget att hurra för, hemma har jag ingenting att göra.. mer än att önska att jag ligger och glassar vid poolen på fuerteventura. Det enda som är värt att vara hemma för är vännerna, även om några från klassen ligger på dödsbädden och hostar blod... eller inte riktigt kanske men sjuka är dom och i skolan är dom inte. Men också många tappra jävlar har lyckats hålla sig friska och det gillar vi. På fredag får jag förhoppningsvis träffa de som gör det så jävla värt att komma hem och vi ska förhoppningsvis åka och se "snabba cash"... NU ska jag ta mig i kragen och springa! Men vad är ett blogginlägg om en resa utan bilder från den, så först bjuds det på det, fler finns på facebook!